Maria Antonia Walpurgis av Bayern (1724-1780) verkar ha varit ett riktigt universalgeni. Om ni nånsin behöver ett kvinnligt exempel på sådant, när ni annars bara kommer på Leonardo da Vinci, så kan ni lugnt nämna Walpurgis. Man talade om henne som de samtliga musernas förkroppsligande.
Hon föddes på slottet Nymphenburg i München. Hennes mamma var dotter till den Österrikiske kejsaren och hennes pappa skulle senare bli Tysk-romersk kejsare. Man sparade inte direkt in på hennes utbildning. Man anlitade tidens mästare i språk, poesi och måleri, och när det gäller musiken är väl N Porpora och J A Hasse de idag mest kända av hennes lärare. Hon blev en fena på cembalo och på att sjunga, och hennes självporträtt hänger på Uffizierna i Florens (bilden här nedan). Poesin föll sig lätt för henne och hon skrev bl.a. många libretton åt andra kompositörer. Exempelvis ligger hon bakom librettot till Hasses oratorium La conversione di Sant’Agostino (1750).
1747 blev hon medlem i Accademia dell’Arcadia i Rom, en akademi grundad av den svenska drottningen Kristina, och tog sig pseudonymen E.T.P.A, Ermelinda Talea Pastorella Arcadia. Samma år gifte hon sig med den blivande regenten av Sachsen. Det var en kille som värderade sin frus kompetens och gjorde henne snabbt till sin (ungefär) finansminister. Efter ett antal omständigheter blev hon till och med regent i Sachsen mellan 1763-1768.
Nå, idag ska vi dock hylla hennes komponerande främst! Det är riktig fart-och-fläkt-musik det här, den griper an och tar en med! Verklig hit-potential i ariorna. Walpurgis skrev två operor: Il trionfo della fedeltà (1754) och Talestri – amasonernas drottning (1760). Naturligtvis skrev hon även librettot själv och framförde titelrollerna vid premiärerna. Just det här med att hon ur sitt perspektiv som kvinna skrev sina egna libretton är extra intressant för det gör världens skillnad i hur de kvinnliga karaktärerna ges möjlighet att driva handlingen i operan, vilket Talestri är ett strålande exempel på. Publicerat finns även sex arior för sopran, stråk och continuo (1747) och eventuellt skrev hon också en orkesterouvertyr 1770 men de verkar ha svårt att avgöra vilken musik i hennes enorma samling handskrifter som hon faktiskt skrev själv. Ett ämne för en hugad musikforskare!
När Breitkopf uppfann en ny sorts nottryckarpress som möjliggjorde en större massproduktion och -distribution av noter, vet ni vad det första de tryckte var? Jo Walpurgis opera Il trionfo. Talestri finns inspelad på skiva i sin helhet och har satts upp ett antal gånger, nu senast förra året av Den Andra Operan.
Noter hittar du här!
Läs gärna min kolumn i Hufvudstadsbladet om bl.a. Maria Antonia Walpurgis här: Triss i Valborgsmusik (29 april 2020)
Och missa inte Ditte Hammar från Den Andra Operan berätta mer om Talestri (och mycket annat) i det rafflande avsnittet om Historiens operakomponerande kvinnor i programmet Operahuset med Rickard Söderberg:
Nu äntligen till lite klingande exempel!